Nordiska mästerskap i orientering (NOM) var en fin tradition från 1955-86 och från 1988-2009.

Det fanns förmodligen flera anledningar till att NOM sattes på paus. Det hände en hel del runt orienteringen runt millennieskiftet, vilket kan ha haft betydelse. Nu har det gått några år och samtidigt har vi upplevt saker vi inte hade kunnat förutse för några år sedan, alltså en pandemi.

Det var många saker som var bra med NOM (för att hålla oss till den beteckningen). Mästerskapet var attraktivt för de allra bästa, men också för «breddeliten» med nio löpare per nation. Detta betyder fyra nationer med 36 löpare per nation (Danmark, Finland, Norge och Sverige, och fyra klasser junior och senior för både damer och herrar). Det var ett tydligt mästerskap med maximalt 144 löpare. Det varade bara under en långhelg, vilket passade många, detta då inte alla har orientering som heltidssysselsättning eller önskar ha det.

Det sportsliga var i fokus, med genuin nordisk orientering. Det faktum att mästerskapet då och då ägde rum lite vid sidan av allfarvägarna gav också NOM charm. NOM i Tromsö 1984 och på Åland två år senare är exempel på detta. Områdena och banorna har även många år därefter besökts av många orienterare då de är så speciella.

Vi som upplevde några nordiska mästerskap minns dom med glädje och där fanns det fokus som mästerskapet och deltagarna förtjänar. Utan att blanda in VM för mycket har vi fått känslan att det utvecklat sig till en orienteringsfestival med ett inlagt VM. Orienterare är generellt upptagna av sitt eget lopp.

Vi borde ha råd att lägga en helg på orienteringssäsongen på ett nordiskt mästerskap. Mästerskapet blev väl egentligen pausat, NORD (nordiskt orienteringsråd) har egendomsrätten till NOM, och vi menar att det skulle vara bra för nordisk orientering att återstarta NOM.

Vi menar att ett ”nytt” NOM borde gå tillbaka till det ursprungliga, de fyra nordiska nationerna. Så får nationerna i Mellan- och Östeuropa finna sina lösningar.

Vi tänker oss ett nytt NOM som ett skogsmästerskap med följande program.

Torsdag eftermiddag: träningslopp

Fredag: Långdistans – fyra klasser

Lördag: Kortdistans vinnartid 25-27 minuter

Lördag kväll: Bankett – prisutdelning

Söndag: Stafetter 4x45 minuter herrar och damer senior/junior

I stafetten bör juniorer och seniorer tävla samtidigt på samma banor, men mästerskapsresultaten blir per klass.

Publiktävlingar? Nej. Kortdistansbanan öppnas för dom som änskar när tävlingen är över. Ingen officiell tidtagning.

Ekonomi: Ett lågbudgetmästerskap. Det bör vara möjligt att få ihop en budget för ett sådant mästerskap utan att arrangera även publiktävlingar.

Tidpunkt: September. Med den situation som har uppstått kring prissättningen av TV-rättigheter öppnas möjligheter att inkludera NRK, SVT och YLE, eventuellt dansk TV vid ett sådant mästerskap.

Ändringar: Vi föreslår ändringar i förhållande till hur det har sett ut på mästerskap de senaste åren. Kortdistans i stället för medeldistans, med anledning av att programmet är koncentrerat. Fyra sträckor på stafetterna då de nordiska nationerna har stor predd. Fyra sträckor ger mer stafettkänsla än tre sträckor. Och en spännande innovation är att juniorer och seniorer tävlar samtidigt på samma bana. NOM kan också vara innovatör och man kan pröva nya saker.

Oavsett format bör det finnas tid och rum för en nordisk helg med traditionell, spännande och utmanande skogsorientering. En idé som kan diskuteras är att öppna stafetten i NOM för klubblag. Det skulle kunna bli häftigt. Med rätt personer i nya NOM:s utvecklingsgrupp skulle deetta kunna utveckla sig till ett sevärt TV-koncept och högkvalitetstävlingar.

Kjell Puck, Halden Norge.

Hans L. Werp, Skotselv Norge.

Kjell Larsson, Brösarp Sverige

BILD. Stämpling vid stafetten på nordiska mästerskapen i Halmstad 1988. Foto: Keith Samuelsson

____________________________________________

Vill du också debattera i det här eller något annat ämne?

Skicka din text till skogssport@orientering.se